Graviola, Annona muricata är ett lövträd som bär den taggiga tropiska frukten taggannona och är en art i familjen kirimojaväxter som växer naturligt i Centralamerika, Västindien och Afrika, men odlas numera även i Florida och Sydostasien. Under en viss tid på året fäller trädet sina blad och bär då inte heller någon frukt. Trädet blommar mellan oktober och januari och bär frukt mellan december och april. Trädet är mycket tåligt mot vind, torka och termitangrepp och kan bli cirka fyra meter högt

Graviolaträdet är mycket välkänt för sin frukt som är taggig, mörkgrön, äggformad och ätlig, som kan nå en vikt på över två kilo. Frukten består av ett vitt ätbart kött och oätliga frön. Det söta fruktköttet används ofta till att göra juice, godis, marmelader och glass av, då frukten innehåller mycket socker och fruktos, men också C, B-1 och B-2 – vitaminer. Smaken på frukten brukar beskrivas som en blandning av ananas och jordgubbar med en underton av kokos och banan. Frukten smakar även lite surt och brukar därför även kallas Soursop.

Traditionellt inom folkmedicinen så har man använt både frukt, frön och löv i de områden där frukten växer naturligt.

Graviolabladets stöd och innehåll

Graviola är rik på vitaminer och mineraler som kalcium, zink, fosfor och magnesium. Bladen är rika på antioxidanter, bland annat på Coenzym Q10 som är viktigt för att lindra inflammation och eliminera fria radikaler.

Bladen från graviola innehåller även annonamin som är en aporphin, en alkaloid som fungerar som dopaminantagonist. (vilket man inom sjukvården använder som läkemedel mot parkinsons sjukdom).

Traditionell användning av graviola

Dekokter på malda frön och blad har traditionellt använts mot huvudlöss och som medel mot andra parasitsjukdomar. Juicen av frukten har använts som urindrivande medel och på fastande mage sägs den lindra leversjukdomar och spetälska.

Bladen från graviola har nyttjats till att bota olika infektioner orsakade av virus och bakterier och har även traditionellt använts till att minska svullnader och olika smärttillstånd. I Peru har man använt bladen från graviola att läka inflammerade slemhinnor med och även till symtom från luftvägarna vid förkylning och influensa. Bladen har även nyttjats till att reglera blodsocker hos diabetiker. Traditionellt har bladet även lindrat symtom hos individer med astma.

Pulveriserade omogna frukter har nyttjats som botemedel mot dysenteri. Man har gjort grötomslag av fruktköttet för att dra ut taggar och påskynda läkning av hudskador. Graviolan har även använts som lugnande och avkopplande medel.

I afrika har man baddat barn med dekokt av graviola för att sänka feber, och i västindien ses dekokten som ett botemedel för gallbesvär, liksom mot hosta, luftvägskatarr, diarrè, dysenteri och matsmältningsbesvär.

Mosade blad har traditionellt använts som grötomslag för att lindra hudåkommor, eksem och reumatism.

Positiva effekter på hälsan

• Graviola innehåller vissa ämnen som kan hjälpa cellgifter att fungera bättre vid tumörsjukdomar och att graviola i sig själv kan ha en en viss effekt på sjukdomen, vilket enklare studier har visat. Dessa studier är dock endast utförda in vitro, och har inte studerats på människor.
• Har en hämmande effekt på vissa bakterie och virussjukdomar
• Lindrar parasitsjukdomar, som leishmaniasis
• Lindrande vid förkylningar
• Biverkningar

Det finns inga kända biverkningar vid normal användning av bladpulver från graviola.

Ej för gravida och barn

Gravida och ammande kvinnor ska inte ta graviola då frukten innehåller giftiga ämnen som kan orsaka nervskador. Bör förvaras utom räckhåll för barn. Ska användas med försiktighet om du har lågt blodtryck.

Dosering och användning

Ta en halv tesked av vårt ekologiska graviolapulver två till tre gånger per dag.

http://arcadiafriskvard.se/wp-content/uploads/2012/01/Graviola-.pdf