Immunförsvaret

Immunförsvaret

Innehåll

    Immunförsvaret är inte ett enskilt organ utan ett nätverk som sträcker sig genom hela kroppen. En stor del av det sitter i tarmen – här tittar vi på hur det hänger ihop.

    Tarmen och immunförsvaret

    Ungefär 70 procent av kroppens immunceller finns i eller nära tarmen. Det är logiskt när man tänker efter: tarmslemhinnan är en av kroppens största kontaktytor mot omvärlden, och allt vi äter passerar där.

    I tarmen lever också biljontals bakterier – tarmfloran, eller mikrobiomet. De samöver med immuncellerna: bakterierna hjälper till att "träna" immunsystemet att skilja på vad som är ofarligt och vad som behöver reagera mot. Detta är ett område där forskningen gått framåt snabbt de senaste decennierna.

    Prebiotika – mat åt bakterierna

    Tarmbakterierna lever främst på fibrer som vi själva inte kan bryta ner. Sådana fibrer kallas prebiotika.

    En väl studerad grupp är fruktooligosackarider (FOS) och inulin, som finns naturligt i:

    • Jordärtskocka och cikoriarot
    • Lök, purjolök och vitlök
    • Sparris
    • Bananer (särskilt lite omämnade)
    • Havre och korn

    När bakterierna jäser dessa fibrer bildas kortkedjiga fettsyror som butyrat, som är huvudsaklig energikälla för cellerna i tjocktarmens slemhinna.

    Kålväxter som vitkål, grönkål och broccoli bidrar också med fibrer, och fermenterad mat som surkål, kefir och yoghurt tillför levande bakteriekulturer.

    Näringsämnen med dokumenterad roll

    Följande är godkända näringspåståenden inom EU:

    • C-vitamin bidrar till immunsystemets normala funktion
    • D-vitamin bidrar till immunsystemets normala funktion
    • Zink bidrar till immunsystemets normala funktion
    • Selen bidrar till immunsystemets normala funktion
    • Järn, koppar, folat, B6 och B12 bidrar likaså

    Nyponpulver är ett exempel på en C-vitaminrik råvara. D-vitamin är särskilt relevant i Sverige, där UVB-strålningen är för svag för egen produktion under vinterhalvåret.

    Om antibiotika

    Antibiotika påverkar även de nyttiga tarmbakterierna, vilket är anledningen till att magen kan bli i olag under och efter en kur. Tarmfloran återhämtar sig normalt inom några veckor till månader.

    Detta är inget skäl att avstå från antibiotika när läkare bedömt att det behövs. Vid bakteriella infektioner som lunginflammation, njurbackeninflammation eller blodförgiftning är antibiotika livsviktigt. Ta alltid hela kuren enligt ordination – att avbryta i förtid ökar risken för att infektionen kommer tillbaka och bidrar till antibiotikaresistens.

    Vill du stötta magen under eller efter en kur, tala med läkare eller apotek om lämplig probiotika och när den bör tas i förhållande till medicinen.

    Oljedragning – en gammal tradition

    Att skolja munnen med olja, ibland kallat oil pulling, är en gammal sedvana med ursprung i ayurvedisk tradition i Indien.

    Så gör man: ta en matsked kallpressad solros-, sesam- eller kokosolja på fastande mage. Dra oljan fram och tillbaka mellan tänderna i 15–20 minuter. Spotta ut i papper, inte i handfatet – oljan kan stelna i avloppet. Skolj munnen och borsta tänderna efteråt.

    Det finns begränsad forskning som antyder att metoden kan påverka mängden bakterier i munnen. Däremot finns inget vetenskapligt stöd för att det skulle påverka sjukdomar i övriga kroppen. Se det som en munvårdsritual bland andra – inte som en ersättning för tandborstning, tandtråd eller tandläkarbesök.

    Grunderna är fortfarande grunderna

    • Varierad kost med rikligt av grönsaker, frukt och fullkorn
    • Tillräckligt med sömn
    • Regelbunden rörelse
    • Handhägien
    • Vaccinationer enligt rekommendation

    Sök vård vid feber som inte går ner, andningssvårigheter, kraftig påverkan på allmäntillståndet eller infektioner som inte läker. Kosttillskott ersätter inte medicinsk behandling.