Gojibär – 2000 års kinesisk historia

Gojibär (Lycium barbarum), även kallat bocktörne, är en lövfällande buske i familjen nattskatteväxter – släkt med bland annat potatis, tomat och aubergine. Busken kan bli två till tre meter hög och lika bred, med ljust röda eller orangea bär, och odlas vanligen i norra, centrala och västra Kina.

Gojibär inom traditionell kinesisk medicin

Gojibär har länge använts inom traditionell kinesisk medicin, där man använder blad, bär och rot. Bladen görs till te, bären äts eller dricks som te, och roten används som örtmedicin. Inom denna tradition anses bäret stärka "yin" och "qi", två centrala begrepp inom kinesisk filosofi och medicin. Det är viktigt att skilja på denna äldre tradition och vad som är vetenskapligt fastställt idag.

Vad gojibär innehåller

Gojibär innehåller mineraler som järn, kalcium, zink och selen, flera spårämnen och aminosyror (varav sju essentiella), med ett proteininnehåll på cirka 10-14 procent. Bäret innehåller även zeaxantin, betakaroten, C-vitamin, E-vitamin, betasitosterol och polysackarider. Den blåröda färgen kommer från naturliga antioxidanter.

Odla dina egna gojibär

Gojibär är härdigt upp till växtzon 4 och trivs både i sol och halvskugga. Busken är inte särskilt krävande på jordmån och kan odlas både i kruka och på friland, men växer gärna mot ett stöd som ett staket eller en spaljé.

Bra att veta

Personer med pollenallergi bör vara försiktiga med gojibär. Bären kan i större mängder ge en sårbarhet för sol med hudreaktion vid solexponering. Bären är rika på oxalat, vilket personer med njursjukdom bör vara uppmärksamma på.

Biverkningar

Inga kända biverkningar vid normal användning.

Användning

Rekommenderad mängd är cirka 15-30 gram per dag. Ät dem som de är som snacks, blanda i flingor, fil eller yoghurt, eller mixa i en smoothie. Våra ekologiska gojibär är ett exempel på hur de vanligtvis säljs.